Skriv

1. Skriv så att folk läser

S kriva rätt är bra men skriva så att folk läser är bättre. Våga vara personlig när du skriver och våga visa känslor. Denna boks första kapitel bjuder in dig till en värld där du påminns om att även en offert eller en rapport handlar om ett möte mellan skribent och läsare. Ett möte sker inte bara med hjälp av hjärnor utan med alla sinnen påkopplade. Välkommen in i den världen!

Ord ger makt!

«Jag skriver. Alltså finns jag till.»

Den franske 1600-talsfilosofen Descartes berömda utsaga «Jag tänker. Alltså finns jag till.» (på latin: Cogito. Ergo sum) har i dessa dagar fått sin efterföljare.

Du och jag vet hur viktigt det är att kunna tala och skriva. Vi kommunicerar hela tiden genom det skrivna ordet, både privat och i arbetslivet. Vi chattar och twittrar och lägger upp egna hemsidor på Facebook. På jobbet har den traditionella sekreterarfunktionen försvunnit sedan länge. Alla måste därför skriva sina e-brev, informationsblad och rapporter på egen hand. Den vassa och övertygande texten blir också ett medel att ta plats i sin egen organisation och vinna slaget om omvärldens kunder och intressenter.

Det är viktigt att kunna skriva i jobbet. Vi vill helst också skriva begripligt och på någorlunda korrekt svenska. Hur går det till att formulera sig slagkraftigt? Det är mycket att hålla reda på: meningsbyggnaden, den språkliga nivån och tonläget i texten. Inte minst handlar skrivande om att nå fram med sina budskap och att skapa engagemang och delaktighet hos läsaren.

Här kommer vi att ta upp texter som har som avsikt att informera och påverka, och som kan användas i första hand i arbetslivet. Brev, inbjudningar, e-postmeddelanden, reklamfoldrar, hemsidestexter, pressreleaser och rapporter är exempel på sådana texter. Det innebär att romaner och teatermanus faller utanför ramarna men ändå inte helt. Den skönlitterära formen och dess tyngdpunkt på människan ska kunna inspirera oss. Alla texter som vi skriver i yrkessammanhang mår väl av att präglas av det mänskliga. Kommunikation sker inte mellan en bil till försäljning och köparens bankkonto utan mellan en säljare och en köpare som vill mötas och där de båda byter bil och pengar med varandra.

Läs vidare i detta kapitel om några företeelser som spelar stor roll för att de texter vi använder i arbetslivet ska leva och möta sina läsare på riktigt. Vi vill ju nå resultat med våra texter, inte bara pliktskyldigast informera en otydligt definierad målgrupp.

Texter ska kommunicera

Kommunikation är ett magiskt begrepp i vår tid. Det är kittet som håller ihop samhällen och människor. Det är få varor och tjänster som finns för sin egen skull. De allra flesta laddas med värde som hänger ihop med hur människor kommunicerar. Kläder bygger livsstilar. Den mat du lagar talar om vem du är.

En bra text kommunicerar. Ett och annat stavfel är beklagligt men värre är texter som inte når läsaren eller får läsaren engagerad. Skriv så att du blir läst! Skriv så att du stimulerar till handling. En text är början på ett möte som kan bli hur långt och hur djupt som helst.

Var personlig och konkret

En text kan vara levande eller död. En död text kan snabbt få liv med hjälp av vissa enkla kirurgiska ingrepp. Ett sådant är att fylla innehållet med en beskrivning av ett personligt ställningstagande eller handling. Ett annat sätt är att krydda ett allmänt resonemang med konkreta exempel.

Låt mig ta ett exempel från politiken. Så här bör det inte låta i en text från en politiker till sina väljare:

Vårt partis förslag om sänkta barnomsorgstaxor innebär att utrym- met för konsumtion ökar och därmed stimuleras samhällsekonomin.

Jämför med följande formulering:

Du som är småbarnsförälder får glädje av vårt partis förslag om sänk- ta taxor i barnomsorgen. Du får mer pengar över i plånboken och kan använda dem till att köpa saker som du drömt om.

I det första exemplet talar skribenten inte till sina väljare utan till en elit av nationalekonomer, partikollegor och möjligen en del journaliter. I det andra exemplet finns ett personligt du-tilltal och meningen beskriver konkret vad som händer en småbarnsförälder när han eller hon får denna utlovade förmån i form av sänkt barnomsorgstaxa.

Det personliga kan också uttryckas genom att politikern berättar om en viss person.

Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från Anna, en ung ensamstå- ende tvåbarnsmamma på Hisingen. Hon berättade om hur svårt hon hade att få pengarna att räcka . Jag berättade då om vårt förslag om sänkt barnomsorgstaxa och hon blev glad och skrev omedelbart in sig som medlem i vårt parti .

Sättet att berätta om en människas liv och behov gör att vi lättare kan se fördelarna med de förslag som politikern lägger fram. Vi identifierar oss med eller känner in hur Anna har det och kan därför lättare förstå det politiska budskapet.

Det som gäller för en politisk text gäller i lika hög grad för en text som gör reklam för en viss vara eller tjänst. Den gäller också för en nyhetstext. Alla journalister vet att den bara fungerar om ett skeende beskrivs i konkreta termer och innehåller namn på personer som tänker och handlar.

Vetenskapliga texter har i allmänhet varit svårtillgängliga. På senare år har de blivit enklare och rakare i språket och därmed ökar läsbarheten. Forskning bygger mycket på erfarenhetsbaserat material och här finns därför en fantastisk källa att ösa ur för den som vill fylla sina texter med konkreta exempel.

Utredningar och rapporter är också av tradition tyngda av svårbegripliga begrepp och abstrakta resonemang. De kan på samma sätt som vetenskapliga texter förklaras med konkreta exempel.

Gestalta i texten

Skönlitterära författare talar ofta om att de gestaltar i sina romaner. Gestaltning är inget enkelt begrepp men skulle kunna beskrivas som att «skribenten beskriver människors känslor och tankar genom deras sätt att agera, reflektera och tala i vissa bestämda miljöer». En gestaltande text ger läsaren en bild av miljön men framförallt av människors sätt att tänka och uppleva saker utan att skribenten definierar en sinnesstämning eller en upplevelse. Det är inte en gestaltande text att skriva: «Margit är ledsen». Däremot blir det en gestaltning om Margit beskrivs när hon går runt i rummet i cirklar, knyter handen, böjer ihop kroppen och gråter som ett barn. Skribenten kan också citera Margit när hon snyftande säger några ord till sig själv om sin förtvivlade situation. Läsaren får på det här sättet en bild av Margit och förstår med sin egen erfarenhet hur hon mår. En god gestaltning kan ge en fördjupning av läsarens insikt i Margits liv, något som den enkla meningen «Margit är ledsen» aldrig når fram till.

Reklamtexter

Säljreklam består till stor del av enkla meningar som beskriver en produkts kvalitet i form av adjektiv: Allrengöringsmedlet X är effektivt mot smuts. Adjektivet effektiv förklarar för läsaren att detta allrengöringsmedel är bra. Men blir läsaren övertygad och framförallt berörd? Läsaren eller konsumenten blir snart immun mot alla klämkäcka påståenden.

Lösningen för reklamskribenten blir ofta gestaltning. En viss karaktär - påhittad eller sann - får gestalta den process när en smutsig yta blir ren genom ett visst rengöringsmedel. Varför inte en helt vanlig kvinna med glad min som drar en trasa med en liten dos rengöringsmedel över en smutsig yta och vips är den glänsande blank och fin. Hon gestaltar processen och fler läsare kommer att minnas reklamen. Hon kan dessutom bli företagets ansikte utåt mot konsumenterna när hon utan ansträngning får rent i badrum och kök. De får snart en relation med kvinnan....