Allmännyttan och jämlikheten

Svensk bostadspolitik vid vägskäl?
 
 
SNS Förlag (Verlag)
  • 1. Auflage
  • |
  • erschienen am 11. August 2020
  • |
  • 196 Seiten
 
E-Book | ePUB mit Wasserzeichen-DRM | Systemvoraussetzungen
978-91-88637-41-3 (ISBN)
 
Utmärkande för den svenska bostadspolitiken sedan 1945 är att den har varit generell, det vill säga riktat sig till alla i stället för till specifika grupper. De kommunala bostadsbolagen - allmännyttan - har varit en hörnsten i denna politik under mottot "goda bostäder för alla". Men i dag spretar allmännyttan runt om i landet. I vissa kommuner fungerar den som politiken avsett, medan den i andra kommuner snarare blivit en boendeform för hushåll med låga inkomster. Och i vissa kommuner existerar inte längre någon allmännytta eller så stängs låginkomsthushåll ute från de kommunala företagen genom höga inkomstkrav.

I rapporten granskar bostadsforskaren Martin Grander allmännyttans och bostadsförsörjningens utveckling från 1940-talet fram till i dag. Analysen bygger på ett rikt empiriskt material som studier av historiska och samtida bostadspolitiska dokument, enkätundersökningar och intervjuer. Allmännyttan och bostadsförsörjningen i Malmö, Norrköping, Landskrona och Göteborg närstuderas och jämförs för att identifiera lokala skillnader.

Författaren skisserar tre möjliga framtidsscenarier för den svenska bostadspolitiken och allmännyttans roll i denna: att fortsätta som i dag, att införa socialbostäder eller att återuppfinna den generella bostadspolitiken men med nödvändiga selektiva inslag.
1. Auflage
  • 1,04 MB
978-91-88637-41-3 (9789188637413)
weitere Ausgaben werden ermittelt
Martin Grander är fil.dr och forskare vid Institutionen för urbana studier, Malmö universitet.

Sammanfattning


BOENDET HAR VARIT EN BÄRANDE pelare i det svenska samhällsbygget ända sedan Bostadssociala utredningens rapporter överlämnades till socialminister Gustav Möller på 1940-talet. Den svenska bostadspolitiska modellen har, under mottot »goda bostäder för alla«, strävat efter att frigöra individen från beroende av ekonomiska resurser för att få tillgång till bostad. Boendet har därmed varit centralt i välfärdsstatens ambitioner och mål kring jämlikhet, där en hög grad av jämlikhet i boendet ska uppnås genom något som vi i Sverige i dag är närmast ensamma om: en generell bostadspolitik.

Den generella bostadspolitiken etablerades 1945 som ett resultat av Bostadssociala utredningen. Den delar inte upp bostadskonsumenterna efter inkomst eller andra levnadsvillkor. I stället har en och samma bostadspolitik riktats till den breda allmänheten. Det vassaste verktyget i den bostadspolitiska verktygslådan har varit de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen, som har i uppdrag att erbjuda hyresbostäder av hög kvalitet till allmän nytta. Till skillnad från hur det ser ut i många andra länder, som har behovsprövade modeller med »sociala bostäder« för dem som har det sämst ställt, ska människor i Sverige oavsett ekonomiska resurser kunna konkurrera om bostäder på lika villkor. Den mindre bemedlade ska inte behöva nöja sig med bostäder öronmärkta för inkomstsvaga grupper, bostäder av lägre kvalitet eller bostäder belägna i särskilda bostadsområden.

En studie av allmännyttan på nationell och lokal nivå

I föreliggande bok görs en närstudie av den generella bostadsregimen över tid, med fokus på allmännyttans utveckling och förändringar i allmännyttans förutsättningar, inte bara inom bostadspolitiken utan också i finans- och välfärdspolitiken. Frågan som undersöks är huruvida dagens allmännytta bidrar till en jämlik bostadsförsörjning - eller om allmännyttan snarare kan bidra till att förvärra ojämlikheten på bostadsmarknaden.

Boken bygger på ett omfattande empiriskt material. Utöver studier av historiska och samtida bostadspolitiska dokument har enkätundersökningar med samtliga kommunala bostadsföretag genomförts. Fallstudier har genomförts i ett dussintal kommuner, där representanter för allmännyttan, kommunförvaltningen och kommunpolitiken har intervjuats. Utöver detta har ett stort statistiskt material kring boende och socioekonomiska indikatorer samlats in och analyserats. Statistik har tagits fram för perioden 2012-2017, en tidsrymd som speglar såväl senare års nybyggnationsboom som de stora demografiska förändringarna 2015-2016.

Särskild uppmärksamhet ägnas utvecklingen i fyra kommuner: Göteborg, Landskrona, Malmö och Norrköping. Det blir därigenom möjligt att i detalj se lokala variationer i allmännyttans roll och funktion. Exempel på detta är skillnader i hur lokalpolitik och företagsledning tolkar och utnyttjar allmännyttans handlingsutrymme i förhållande till juridiska och ekonomiska riktlinjer och logiker. Olika tolkningar får olika utfall gällande bostadsförsörjningen men också för befolkningssammansättningen i allmännyttan respektive övriga upplåtelseformer.

Allmännyttan var central för folkhemsbygget

Det ska först konstateras att den generella bostadspolitiken och de kommunala bostadsföretagen, som skulle drivas enligt självkostnadsprincip och fick förmånliga lånevillkor, blev ovärderliga för välfärdsbygget och folkhemmets materialisering. Genom den generella politiken, förmånliga statliga lån och kommunalt självstyre blev miljonprogrammet förverkligat under 1960-och 1970-talen, i stort sett utan statliga subventioner. En miljon bostäder kunde byggas på tio år, vilket innebar ett enormt lyft i tillgång till och standard i boendet för breda samhällsgrupper. Genom kommunala bostadsförmedlingar och stort utbud kunde de allra flesta efterfråga en bostad i allmännyttan.

Den generella politiken har emellertid alltid varit beroende av selektiva inslag. Subventioner till hushåll med låg inkomst, exempelvis i form av bostadsbidrag, har varit nödvändiga för att alla ska kunna erhålla bostad i den svenska bostadsregimen.

Men allt har förändrats

Allmännyttans grad av inkludering har sedan dess varierat över tid och mycket talar för att allmännyttan aldrig helt har räckt till för att klara bostadsbehovet för grupper som står långt från bostadsmarknaden. Och ännu mindre så i dag.

De allmännyttiga bostadsföretagen och deras omvärld är något helt annat i dag än när modellen konstituerades. Bostadspolitiken och finanspolitiken, men även demografin och välfärden, har förändrats på genomgripande sätt över decennierna. Det gör att de förutsättningar som rådde när allmännyttan grundades 1945 är helt annorlunda 2020. Redan under miljonprogrammets slutfas förändrades förutsättningarna för ett jämlikt utfall av en generell bostadspolitik till det sämre, dels genom överproduktion av bostäder och dels på grund av en rad andra omständigheter som blev avgörande för den segregation vi i dag ser i många städer.

1970- och 1990-talen framstår som särskilt tongivande i förändringarna för de kommunala bostadsföretagen, men även 2011 års lagstiftning om en allmännytta på affärsmässiga principer har varit avgörande för allmännyttans möjligheter att klara bostadsförsörjningen för alla hushåll, oavsett inkomst.

Samtidigt som det mesta har förändrats ser vi emellertid att en sak är sig lik - den generella bostadspolitiken och dess strävan mot »goda bostäder för alla«. Målen är alltså desamma, men förutsättningarna för att uppnå dem är radikalt förändrade.

Allmännyttan både motverkar och bidrar till ojämlikhet

Den generella bostadspolitiken och dagens allmännytta klarar inte alltid av att garantera bostadsförsörjningen för hushåll med låga inkomster. De förändrade villkoren har lett till en allmännytta som i allt väsentligt är en hybridorganisation med dubbla och ibland motsägelsefulla krav på samhällsnytta och affärsmässighet. En slutsats är att dessa krav på vinst och mål kring ökad attraktivitet inte nödvändigtvis står i strid med målsättningar om generell bostadsförsörjning och jämlika levnadsvillkor. Allmännyttan kan fortsatt stå för en jämlik bostadsförsörjning och därigenom bidra till mer jämlik välfärd och tillväxt. Men det är inte alltid detta blir resultatet.

Intervjuerna, enkätundersökningarna och den statistiska analysen visar att allmännyttans nya hybriditet tar sig olika lokala uttryck runt om i Sverige. På de flesta orter fyller allmännyttan en mycket viktig funktion i att tillhandahålla bostäder till breda grupper av befolkningen. Men vi ser stora skillnader mellan kommunerna. I vissa fall är allmännyttan ett bostadspolitiskt verktyg som motsvarar det historiska målet om goda bostäder för alla. På andra orter, oftast mindre kommuner, är allmännyttan alltmer en boendeform för hushåll med låga inkomster. I ytterligare några kommuner används allmännyttan för att locka till sig hushåll med högre inkomster samtidigt som man utestänger hushåll med låga inkomster med hjälp av inkomstkrav och dyr nyproduktion. Sammantaget leder denna tvetydighet och lokala variation till att allmännyttan både motverkar och bidrar till ojämlikhet i boendet på samma gång, beroende på lokal organisation, lokal politik och lokala omständigheter.

Allmännyttan - en svensk social housing?

Trots ökade krav på affärsmässighet ser vi att allmännyttans boendeprofil utvecklar sig annorlunda än övriga upplåtelseformer. Överlag visar det sig att de kommunala bostadsföretagen främst blir ett boende för låginkomsttagare, och därmed påminner alltmer om »social housing«, det vill säga den boendeform som politiken till varje pris har velat undvika i Sverige...

Dateiformat: ePUB
Kopierschutz: Wasserzeichen-DRM (Digital Rights Management)

Systemvoraussetzungen:

Computer (Windows; MacOS X; Linux): Verwenden Sie eine Lese-Software, die das Dateiformat EPUB verarbeiten kann: z.B. Adobe Digital Editions oder FBReader - beide kostenlos (siehe E-Book Hilfe).

Tablet/Smartphone (Android; iOS): Installieren Sie bereits vor dem Download die kostenlose App Adobe Digital Editions (siehe E-Book Hilfe).

E-Book-Reader: Bookeen, Kobo, Pocketbook, Sony, Tolino u.v.a.m. (nicht Kindle)

Das Dateiformat ePUB ist sehr gut für Romane und Sachbücher geeignet - also für "fließenden" Text ohne komplexes Layout. Bei E-Readern oder Smartphones passt sich der Zeilen- und Seitenumbruch automatisch den kleinen Displays an. Mit Wasserzeichen-DRM wird hier ein "weicher" Kopierschutz verwendet. Daher ist technisch zwar alles möglich - sogar eine unzulässige Weitergabe. Aber an sichtbaren und unsichtbaren Stellen wird der Käufer des E-Books als Wasserzeichen hinterlegt, sodass im Falle eines Missbrauchs die Spur zurückverfolgt werden kann.

Weitere Informationen finden Sie in unserer E-Book Hilfe.


Download (sofort verfügbar)

3,49 €
inkl. 5% MwSt.
Download / Einzel-Lizenz
ePUB mit Wasserzeichen-DRM
siehe Systemvoraussetzungen
E-Book bestellen